Loop AEG series
Nu är det inte så långt kvar tills säsongen börjar. Just nu går jag och funderar på om jag skulle byta ut mitt Lopp Adventure G3 mot ett i AEG-serien. I höstas köpte jag ett TFO Finesse #5 som är rikitgt trevligt. Nackdelen med det spöt är att det är lite orkeslöst om det blåser mycket. Där funkar Loop-spöt rikitgt bra eftersom det är en #6 med mycket snabb aktion. Det är bara det att jag tycker att det är alldeles för snabbt och styvt. Så ett AEG #5 skulle passa riktigt bra tror jag.
När jag letade lite info kring detta hittade jag en trevlig video. Något att värma sig med en svinkall dag när snön vräker ner.
När jag letade lite info kring detta hittade jag en trevlig video. Något att värma sig med en svinkall dag när snön vräker ner.
Söndagsfiske
Efter att alla sysslor i stallet var avklarade gjorde jag och Daniel en tur till en av klubbströmmarna. Målet för dagen var att försöka lura en och annan harr till hugg. Förmiddagen hade bjudit på underbart höstväder och det såg riktigt bra ut. Tyvärr hann det mulna på lite efter lunch. Så här på hösten underlättar det verkligen om det är lite soligt när man ska fiska harr. Vi lät oss dock inte skrämmas av det en aning fösämrade vädret, utan packade vadare och spön och gav oss iväg.
Det tråkiga med hösten är när man ska i och ur vadarna. Sommartid är det inte så farligt att strippa för att få på sig det vattentäta lagret. Men med endast ett par plusgrader är det inte lika angenänt. Vi hade inte för avsikt att göra detta till någon lång tur. Vi började fiska på ställen vi vet brukar hålla harr. Det är fortfarande ganska mycket vatten i strömmen så vadningen gjordes med största försiktighet. Att ramla i det svinkalla vattnet var inget jag önskade mig så jag tog mig försiktigt ut i strömmen och började fiska. Jag hade tacklat upp med en bäcksländenymf och lät den söka av strömkanter och bakom stenar. Redan efter femton minuter börjar mina fötter kännas svinkalla och jag vadar tillbaka till stranden för att värma mig lite och samtidigt byta fluga. Medan jag knyter om, signalerar Daniel att en harr stigit på hans fluga. Tyvärr krokas den inte och fisket fortsätter. Vi fiskar oss ner genom strömmen för att tillsist vada iland och tända en brasa. Vi har fiskat oss nedtrömas utan att känna ett enda hugg. Visserligen är det sent på säsongen, men det brukar alltid vara nån fisk som drar lite i flugan.
Detta glöms snart bort när brasen tagit sig och våra händer och fötter börjar få upp värmen igen. Vi har några ställen vi vill prova innan vi åker hem igen. Men även dessa kommer visa sig vara tomma på huggvillig harr. Innan vi åker hem hinner jag i alla fall ta några bilder. Förmodligen var detta det sista strömvattensfisket för min del i år. Men man ska aldrig säga aldrig.
Det tråkiga med hösten är när man ska i och ur vadarna. Sommartid är det inte så farligt att strippa för att få på sig det vattentäta lagret. Men med endast ett par plusgrader är det inte lika angenänt. Vi hade inte för avsikt att göra detta till någon lång tur. Vi började fiska på ställen vi vet brukar hålla harr. Det är fortfarande ganska mycket vatten i strömmen så vadningen gjordes med största försiktighet. Att ramla i det svinkalla vattnet var inget jag önskade mig så jag tog mig försiktigt ut i strömmen och började fiska. Jag hade tacklat upp med en bäcksländenymf och lät den söka av strömkanter och bakom stenar. Redan efter femton minuter börjar mina fötter kännas svinkalla och jag vadar tillbaka till stranden för att värma mig lite och samtidigt byta fluga. Medan jag knyter om, signalerar Daniel att en harr stigit på hans fluga. Tyvärr krokas den inte och fisket fortsätter. Vi fiskar oss ner genom strömmen för att tillsist vada iland och tända en brasa. Vi har fiskat oss nedtrömas utan att känna ett enda hugg. Visserligen är det sent på säsongen, men det brukar alltid vara nån fisk som drar lite i flugan.
Detta glöms snart bort när brasen tagit sig och våra händer och fötter börjar få upp värmen igen. Vi har några ställen vi vill prova innan vi åker hem igen. Men även dessa kommer visa sig vara tomma på huggvillig harr. Innan vi åker hem hinner jag i alla fall ta några bilder. Förmodligen var detta det sista strömvattensfisket för min del i år. Men man ska aldrig säga aldrig.
Den rätta känslan saknades
Istället för att sitta hemma och vänta på att telefonen ska ringa, för att min mer och mer osynliga arbetsgivare ska erbjuda ett uppdrag, tog jag mig till en av klubbens tjärnar. På vägen ut var det fortfarande frost i dikeskanten. och vattenpölarna har ett frostat istäckte över sig. Jag börjar fundera på om också tjärnen börjat täckas med is.
Det är en sån där strålande höstdag, kallt i luften, men solens värmande strålar når fortfarande fram till mig och jag inser att jag tagit på mig för mycket kläder.
Jag gör i ordning spöt och tacklar med en svart Wollybugger. Jag tror att den trotjänaren ska kunna ge resultat. Visserligen är den ganska svårkastad tillsammans med spöt jag nu använder. Mitt TFO #5 lämpar sig bäst till fjäderlätta torrflugor, inte till tunga streamers med samma airodynamik som en humla. Men spöt är så underbart att drilla fisk på att jag kan inte låta bli. Om det blir en fisk idag vill jag att den ska stanna kvar i mitt minne längre än bara några timmar. Med tanke på att det inte är någon vind över huvud taget går ändå ganska bra att fiska med streamer.
Det är verkligen knäpptyst i skogen och det känns nästan som jag inkräktar på något när min fluga bryter den stilla vattenytan. Det känns som om skogen håller andan inför den kommande vintern. Det är med visst vemod jag insuper denna vackra skogtjärn. Om några veckor kommer de brinnade lövträden vara kala och ett istäcke ligga på vattnet. Jag låter flugan kast efter kast söka av den lilla viken. Efter en stund ser jag siluetten av en fisk mot den solupplysta bottnen. Jag kastar flugan några meter framför fisken och börjar ta hem den. Flugan får passera oantastad mitt framför näsan på en förmodligen höstdeprimerad regnbåge. Jag byter fluga till en illröd Zonker, kanske kan den väcka aggression hos fisken. Samma taktik igen och med samma resultat. Jag fortsätter kasta i andra riktningar och efter stund har jag en följare, men även den vill bara titta på flugan för att sedan vika av åt ett annat håll.
Nu har mitt kastande helt intagit ett planlöst mönster, den rätta känslan vill inte infinna sig. Mina tankar vandrar kring allt annat än fiske. En svag irritation byggs upp. Jag väntar på att något ska hända, men jag vet inte vad. Jag packar ihop mina saker och går stigen tillbaka mot bilen och tänker på ett citat jag hörde en gång.
"Vi föds gråtande, lever klagande och dör besvikna" Tomas Fuller - Engelsk historiker
Det är en sån där strålande höstdag, kallt i luften, men solens värmande strålar når fortfarande fram till mig och jag inser att jag tagit på mig för mycket kläder.
Jag gör i ordning spöt och tacklar med en svart Wollybugger. Jag tror att den trotjänaren ska kunna ge resultat. Visserligen är den ganska svårkastad tillsammans med spöt jag nu använder. Mitt TFO #5 lämpar sig bäst till fjäderlätta torrflugor, inte till tunga streamers med samma airodynamik som en humla. Men spöt är så underbart att drilla fisk på att jag kan inte låta bli. Om det blir en fisk idag vill jag att den ska stanna kvar i mitt minne längre än bara några timmar. Med tanke på att det inte är någon vind över huvud taget går ändå ganska bra att fiska med streamer.
Det är verkligen knäpptyst i skogen och det känns nästan som jag inkräktar på något när min fluga bryter den stilla vattenytan. Det känns som om skogen håller andan inför den kommande vintern. Det är med visst vemod jag insuper denna vackra skogtjärn. Om några veckor kommer de brinnade lövträden vara kala och ett istäcke ligga på vattnet. Jag låter flugan kast efter kast söka av den lilla viken. Efter en stund ser jag siluetten av en fisk mot den solupplysta bottnen. Jag kastar flugan några meter framför fisken och börjar ta hem den. Flugan får passera oantastad mitt framför näsan på en förmodligen höstdeprimerad regnbåge. Jag byter fluga till en illröd Zonker, kanske kan den väcka aggression hos fisken. Samma taktik igen och med samma resultat. Jag fortsätter kasta i andra riktningar och efter stund har jag en följare, men även den vill bara titta på flugan för att sedan vika av åt ett annat håll.
Nu har mitt kastande helt intagit ett planlöst mönster, den rätta känslan vill inte infinna sig. Mina tankar vandrar kring allt annat än fiske. En svag irritation byggs upp. Jag väntar på att något ska hända, men jag vet inte vad. Jag packar ihop mina saker och går stigen tillbaka mot bilen och tänker på ett citat jag hörde en gång.
"Vi föds gråtande, lever klagande och dör besvikna" Tomas Fuller - Engelsk historiker
Gäddfisket i Furudal
Jag har ju pratat om gäddfiske här ett tag. Nu är detta uppdrag genomfört och det med gott resultat. När ii rullade upp mot Furudal låg dimman tät över åkrarna, bitvis uppslukades vi helt i mjölkvita slöjor. Det är något magiskt med dimma tycker jag, och när båten glider ut ur hamnen är det bara spillror kvar.
Efter en kort transportsträcka stannar vi för att göra i ordning spön, ekolod och lite annat. J som är riktigt fiskesugen dänger iväg sin wobbler medan N fixar med ekolodet. Själv tar jag det lite piano eftersom jag vet att det är ganska grunt där vi stannat. Det tar plötsligt tvärstopp i J´s spö. "Bottenapp" säger jag å ler. "Ja det är nog det" säger J. Men plötsigt vaknar något i andra ändan av linan till liv. Först kommer ett par tunga knyckar, sen en jätterusning. Vi skrattar tillsammans över turen till fisk på första kastet.
Det ska visa sig att detta är början på en 20 minuter lång kamp. Gäddan gör flera långa rusningar och vi har för länge sen konstaterat att det är en stor fisk på. Fisken visar sig vid ytan några gånger, men det är för långt borta för att vi ska kunna säga hur stor den är. Första gången vi får se den kommer vi till slutsatsen; vi kommer inte kunna ta upp den i båten. Vi bestämmer oss för att gå i land, vi har en sandstrand bara ett 20-tal meter i från oss. Nu kan vi äntligen börja drilla gäddan in mot land. Efter några fler rusningar är den tillräckligt trött för att landas. J bestämmar att detta är hans livs fisk och han vill inte släppa tillbaka den. För min del är gädda okänligt som människoföda, så för min del hade den gärna fått gå tillbaka.
Den här fisken måste bara vägas och jag hade faktiskt en digital våg i ryggsäcken. Vägningen kommer dock bara ge en ca-vikt, vågen väger nämligen bara till 10 kg. En exakt vikt får vi vänta på tills vi kommer i land igen. Egentligen skulle jag kunna avrunda inlägget här. Det första kastet kommer med inte slås under dagen. Men vi har ju egentligen inte ens börjat fiska. Vi låter båten glida iväg över en spegelblank sjö men våra wobblers på släp efter.
Det kommer bara bli en gädda till, en i lite mer normal storlek för mig. Denna gång är N som får en gädda på 1,5 kg. Det här är också första gången som jag blir helt utan fisk i denna sjö.
När vi kommer tillbaka är det dags för mätning och vägning. Fisken mäter 131 cm och väger in på knappa 13 kg. Vi trodde faktiskt att den skulle väga över 15 med tanke på längden. Den var dock inte så välmatad vilket kanske är en anledning. Avslutar som vanligt med lite bilder tagna under dagen.
Efter en kort transportsträcka stannar vi för att göra i ordning spön, ekolod och lite annat. J som är riktigt fiskesugen dänger iväg sin wobbler medan N fixar med ekolodet. Själv tar jag det lite piano eftersom jag vet att det är ganska grunt där vi stannat. Det tar plötsligt tvärstopp i J´s spö. "Bottenapp" säger jag å ler. "Ja det är nog det" säger J. Men plötsigt vaknar något i andra ändan av linan till liv. Först kommer ett par tunga knyckar, sen en jätterusning. Vi skrattar tillsammans över turen till fisk på första kastet.
Det ska visa sig att detta är början på en 20 minuter lång kamp. Gäddan gör flera långa rusningar och vi har för länge sen konstaterat att det är en stor fisk på. Fisken visar sig vid ytan några gånger, men det är för långt borta för att vi ska kunna säga hur stor den är. Första gången vi får se den kommer vi till slutsatsen; vi kommer inte kunna ta upp den i båten. Vi bestämmer oss för att gå i land, vi har en sandstrand bara ett 20-tal meter i från oss. Nu kan vi äntligen börja drilla gäddan in mot land. Efter några fler rusningar är den tillräckligt trött för att landas. J bestämmar att detta är hans livs fisk och han vill inte släppa tillbaka den. För min del är gädda okänligt som människoföda, så för min del hade den gärna fått gå tillbaka.
Den här fisken måste bara vägas och jag hade faktiskt en digital våg i ryggsäcken. Vägningen kommer dock bara ge en ca-vikt, vågen väger nämligen bara till 10 kg. En exakt vikt får vi vänta på tills vi kommer i land igen. Egentligen skulle jag kunna avrunda inlägget här. Det första kastet kommer med inte slås under dagen. Men vi har ju egentligen inte ens börjat fiska. Vi låter båten glida iväg över en spegelblank sjö men våra wobblers på släp efter.
Det kommer bara bli en gädda till, en i lite mer normal storlek för mig. Denna gång är N som får en gädda på 1,5 kg. Det här är också första gången som jag blir helt utan fisk i denna sjö.
När vi kommer tillbaka är det dags för mätning och vägning. Fisken mäter 131 cm och väger in på knappa 13 kg. Vi trodde faktiskt att den skulle väga över 15 med tanke på längden. Den var dock inte så välmatad vilket kanske är en anledning. Avslutar som vanligt med lite bilder tagna under dagen.
Lite besviken
Fisket i Lungsöån vart inte riktigt vad jag hade väntat mig. Ån har omtalats på många håll, fisketidningar, forum mm. Den har skrutits upp lite väl mycket om ni frågar mig. Visst den är otroligt fin och har en stor vildmarkskänsla. Det sägs även att det är mycket gott om fisk och att den är mycket huggvillig. Nu kanske vi hade extrem otur, men med sagda förutsättningar borde det gått bättre.
Under hela dagen kunde jag räkna vaken på mina fem fingrar. Det började i och för sig ganska hoppingivande med att Daniel krokar en ganska stor. Tyvärr släppte den lika fort som den krokades. Det var också länge sedan jag gick så mycket under en fisketur. Idag kan jag lova att det känns i benen. Dessutom var markerna riktigt vattensjuka så det var tur att vi tagit med oss vadarna.
Det ska dröja till långt in på eftermiddagen innan nästa livstecken kommer. Jag har för länge sedan gett upp torrflugorna och fiskar med en streamer. När jag tar hem flugan ser jag en plog i vattnet. Sen kommer några korta stötar mot flugan. Jag gör flera kast men utan att fisken gör något nytt försök. Jag byter till en stor svart Wollybugger. När jag tar hem flugan kommer attacken, fisken hoppar upp ur vattnet och slår undan flugan. Nytt kast. Ny attack. Ingen fisk. I det tredje kastet visar sig fisken för sista gången. Inte heller det här fungerade. Det här ska bli det sista försöket och vi vänder hemåt.
Det är frustration men även revanschlust jag känner i bilen på vägen hem. Men revanschen får nog vänta på sig. Det kostar ändå 380 spänn att fiska i detta "berömda" vatten.
Under hela dagen kunde jag räkna vaken på mina fem fingrar. Det började i och för sig ganska hoppingivande med att Daniel krokar en ganska stor. Tyvärr släppte den lika fort som den krokades. Det var också länge sedan jag gick så mycket under en fisketur. Idag kan jag lova att det känns i benen. Dessutom var markerna riktigt vattensjuka så det var tur att vi tagit med oss vadarna.
Det ska dröja till långt in på eftermiddagen innan nästa livstecken kommer. Jag har för länge sedan gett upp torrflugorna och fiskar med en streamer. När jag tar hem flugan ser jag en plog i vattnet. Sen kommer några korta stötar mot flugan. Jag gör flera kast men utan att fisken gör något nytt försök. Jag byter till en stor svart Wollybugger. När jag tar hem flugan kommer attacken, fisken hoppar upp ur vattnet och slår undan flugan. Nytt kast. Ny attack. Ingen fisk. I det tredje kastet visar sig fisken för sista gången. Inte heller det här fungerade. Det här ska bli det sista försöket och vi vänder hemåt.
Det är frustration men även revanschlust jag känner i bilen på vägen hem. Men revanschen får nog vänta på sig. Det kostar ändå 380 spänn att fiska i detta "berömda" vatten.
Lungsjöån imorgon
I morgon har jag och Daniel bokat fiskekort för Lungsjöån. Jag har länge vart sugen på att fiska där, men det har helt enkelt inte blivit av. En anledning kan ju vara att det kostar en del att fiska där. Nu ska det i alla fall bli av. Vi har hört efter lite innan och det verkar som fisken är ordentligt på G! Jag hoppas på en och annan öring imorgon, det har blivit alldeles för dåligt med den arten den här säsongen.
Jag återkommer snart med ett inlägg från fisket.
Jag återkommer snart med ett inlägg från fisket.
Nytt vatten
Fiskeabstinensen var på topp idag. Jag har inte fisket på nästan två veckor. Jobb dåligt väder och lite slöhet är orsaken till det. Men idag testade jag och Daniel ett helt nytt vatten. I och med den senaste tidens regnande var ett strömmande vatten helt uteslutet. Det är helt galet mycket vatten i systemen just nu. Nej istället vart det ett regnbågsvatten någonstans mellan Borlänge och Sågmyra. Det märktes även vid tjärnen att det är mycket vatten. På vissa ställa skulle vi behövt vadare för att ta oss fram. Vi hittade i alla fall en trevlig plats att fiska från och det vakade flera fina fiskar inom kastavstånd. Nu var bara problemet att komma på vad fisken vakade på. Vi provade nattsländor, dagsländor, nymfer och en rad andra flugor. men ingen av dessa verkade intressera fisken det minsta för.
Efter en köttbullebaugett och en varm cola var det nya tag. Jag hade sett något svart och ganska litet på ytan, visserligen hade den ganska stora vingar. Jag tacklar i alla fall med en helsvart myra i storlek 14. Just för tillfället är det sparsamt med vak, men jag lägger ut flugan där det tidigare har varit som mest aktivitet. Jag låter flugan ligga stilla en bra stund och står och funderar på lite av varje. Rätt vad det är ser jag i ögonvrån att något kommer upp ur vattnet. Ryggmärgsreflexen talar om för min trötta hjärna att göra ett mothugg. Man ska inte förakta ryggmärgsbeteenden, nu sitter en fisk på flugan och jag är vaken igen. Den är inte särskilt stor men ger mig ändå en underhållande fajt. Jag har inga planer på att käka fisk idag så den får simma tillbaka igen. Nu har även Daniel tacklat med en svart myra och söker av vattnet. Det går trögt i nån halvtimme och Daniel säger.
– Din svarta myra var nog en "lucky strike"
Kort efter det hugger det på hans egna svarta myra. Han får snällt svälja sina ord och börja drilla fisk istället. Det är en regnbåge i samma storlek och den blir den sista som fångas under denna fisketur. Det var trevligt att prova ett nytt regnbågsvatten, det är alltid spännande när man vet att det kan finns nån stor rackare i det svarta vattnet.
Efter en köttbullebaugett och en varm cola var det nya tag. Jag hade sett något svart och ganska litet på ytan, visserligen hade den ganska stora vingar. Jag tacklar i alla fall med en helsvart myra i storlek 14. Just för tillfället är det sparsamt med vak, men jag lägger ut flugan där det tidigare har varit som mest aktivitet. Jag låter flugan ligga stilla en bra stund och står och funderar på lite av varje. Rätt vad det är ser jag i ögonvrån att något kommer upp ur vattnet. Ryggmärgsreflexen talar om för min trötta hjärna att göra ett mothugg. Man ska inte förakta ryggmärgsbeteenden, nu sitter en fisk på flugan och jag är vaken igen. Den är inte särskilt stor men ger mig ändå en underhållande fajt. Jag har inga planer på att käka fisk idag så den får simma tillbaka igen. Nu har även Daniel tacklat med en svart myra och söker av vattnet. Det går trögt i nån halvtimme och Daniel säger.
– Din svarta myra var nog en "lucky strike"
Kort efter det hugger det på hans egna svarta myra. Han får snällt svälja sina ord och börja drilla fisk istället. Det är en regnbåge i samma storlek och den blir den sista som fångas under denna fisketur. Det var trevligt att prova ett nytt regnbågsvatten, det är alltid spännande när man vet att det kan finns nån stor rackare i det svarta vattnet.
[FLUGVAL]
[DÄR SATT DEN]
[SMILE AT THE CAMERA]
[DÄR SATT DEN ANDRA]
[EN ENKLARE FORM AV GASTROSKOPI]
Sista dagen på semestern
Nu är det sista dagen på semestern och ångesten börjar smyga sig på. Det är dags att sammanfatta fisket under den lediga tiden. Det har faktiskt inte blivit så mycket som ni kanske tror. Regn och kallt väder har varit en bidragande faktor till detta. Men likväl sol och väldigt varmt väder har gjort att fisket inte varit det bästa.
Första veckan gjorde jag och Daniel en intervju med Dalademokraten om fisket runt om i Dalarna. Det är kul att fisket uppmärksammas lite i dagpressen också. Efter det var det dags för mig och Martin att ta oss till Älvdalen för lite fiske i Österdalälven. Det var under den riktigt varma perioden. VI fick rapporter om att fisket skulle vara riktigt bra trots denna värme. Men jag är inte riktigt beredd att hålla med om det. Visst fick vi fisk, men kanske inte av den kalibern som det utlovades. Det vart i alla fall en mycket trevlig vistelse vid älven. Just Älvdalen är lite av ett favoritställe för mig.
Om förra sommaren var en öringsommar så kan jag inte säga det om denna. Hittills har jag bara fått en öring som kan läggas till protokollet. Det var i ett av mina närvatten jag lyckades lura en stor öring att hugga på min dagslända. Med #3-spöt vart det än intressant fajt. Värmen hade visserligen gjort fisken lite slö, vilket nog var tur, annars vet jag inte hur det gått.
Bortsett från Jämtlandsresan har det mest blivit dagsturer runt om i länet. Juli månad har inte bjudit på några större överraskningar, men ska jag var ärlig hade jag inte väntat mig det, men man hoppas ju alltid. Förhoppningsvis har semestern gjort mig redo för ett nytt år av arbete, men sommaren är inte slut än på ett tag och mycket fiske återstår. Jag ser nu fram mot höstens härliga dagar med harrfiske i någon trevlig ström. Regnbågsfisket inte glömmas bort heller. Under september månad är det fisket riktigt kul.
Jämtland
Dag ett och två i Jämtland
Årets fiskeresa inleddes med en biltur på 45 mil. Det kanske inte låter så mycket i sammanhanget, men med ett dåligt hjullager kan jag säga att ljudnivån i bilen var direkt obekväm bitvis. Kursen var ställd norrut, och då mot Albacken, Bräcke kommun, Jämtland.
Bokningen gjordes i februari, en fyrbäddsstuga på Albackens jakt och fiskecamp. Tanken var ju att vi skulle vara fyra stycken, men vi vart bara två och vid incheckningen ska det visa sig att vi fått en sexbäddsstuga. Som tur är behöver vi bara betala för en fyrbädds.
Det kanske var lite i värsta laget med en sexbäddare, tre sovrum, tre toaletter och bastu, för två personer blir det gott om plats kan jag lova. När vi stuvat in all packning och ätit lite mat var det dags att fiska. Vi tänkte prova i en ström ganska nära campen. Min vana trogen tacklade jag med en torrfluga och började söka av några strömkanter. Det tog inte lång tid innan jag kunde börja drilla en välmatad harr. Jag får flera fina harrar på samma ställe, den största runt 45 cm. Fisken vakar inte men tar ändå på torrfluga. Senare fortsätter vi längre nedströms till en bro. Där står det verkligen fisk överallt. Det är mycket smått men även några större. Innan vi är klara har uppskattningsvis landat runt 30 harrar.
Andra dagens fiske bedrevs i Drogsjöforsen, en sträcka vi bokat upp och var ensamma om. Området och strömmarna fullkomligen skrek ”här finns det stor öring” Det skulle dock visa sig att dagens fiske skulle bli trögt. Det vart några harrar och en mindre öring. Jag tror att vi skulle behöva minst en vecka i vattnet innan man börjar se var fisken rör sig. Men förhoppningsvis kommer jag åka tillbaka hit någon mer gång. Drogsjöforsen är vacker, förförisk och skrämmande. Det växlar med lugna sel, lite snabbare strömmar till rena urforsar. Under natten har ett massivt lågtryck lagt sig över Jämtland. Temperaturen kommer knappt upp till tretton grader. Fisket blir tyvärr lidande av detta, men det finns ändå mycket att upptäcka.
Dag 3 Rek och regn
Den tredje dagen inleddes med en lång sovmorgon. Vädret var allt annat än bra. Efter lite kaffe bestämde vi oss för att ägna eftermiddagen till att reka i området. Vi åkte en lång tur och hittade många fina strömmar. Vi fastnade speciellt för en av dessa. Och det blev den vi skulle åka till framåt kvällen. Fisket skulle inledningsvis vara ganska trögt. Men efter lite förflyttningar hittar jag en ström där det står många fina harrar. De tar flugan precis under vattenytan och på en halvtimme har jag fått fem harrar på över 40 cm. Vi fiskade en bit in på kvällen, sen vart det bastu och öl hemma i stugan. Sista dagen återvände vi till samma ström för att göra ett nytt försök. När jag står utvadad en bit ser jag på en stor öring vaka på andra sidan. Jag uppskattar att fisken är mellan två och tre kilo. Vi tar oss över på andra sidan för att fiska på den. Vi provar med både torrt och streamer utan resultat. Det går fortsatt trögt under dagen. Endast några små harrar tar på våra flugor. Dagen och resan går mot sitt slut. Det blir lite mer bastu och plock i stugan.
Sammanfattningsvis kan jag säga att fisket inte vart det bästa. Men resan i stort var riktigt lyckad. Jag kommer definitivt åka tillbaka. Det finns så otroligt många och spännande strömmar att fiska i.
Segt trollingfiske
Igår var jag och bror ute och trollade lite men det var segt, Under hela turen hade vi bara ett enda hugg. Det som var mer intressant var att på en del ställen vakade det stor öring. Naturligtvis är fluspöt kvar hemma i Fallun så det gick ju inte ens att prova med fluga. Vi kastade en del med spinnare och annat, men utan resultat. Hur som helst var det trevligt att vara ute och köra lite båt. Det skulle vara mer intressant att lasta båten på trailern och dra iväg till Vänern. Men det får bli någon annan gång det. Ikväll bär det av hemåt igen för en mellanlandning inann vi sticker vidare till Jämtland.
På hugget
Ikväll slutade det äntligen att regna. Till och med solen tittade fram. Vid åtta-snåret stack jag iväg till en av regnbågstjärnarna. När vi går genom skogen ser vi att det vakar över hela tjärnen, och just vid den här tjärnen brukar det kläcka stora nattslädor. Det är kul att fiska på dessa då de brukar ge riktigt aggresiva hugg. Jag börjar med en ganska stor nattslända och det tar inte alls lång tid innan första fisken hugger på den. Det blir flera fiskar under kort tid, det är visserligen ingen av större modell, men det är bra fart i dom.
Appråpå aggresiva hugg så vart jag av med fyra flugor. Om det var mina mothugg som var orsaken är lite oklart. men nog högg fisken ordentligt i alla fall. Fler som var aggresiva var knotten och myggen. Myggmedlet har jag tappat och inte köpt något nytt än, så det var bara att stå ut. Det vart en fin kväll med trevligt fiske. Nu blir det inget flugfiske förrän nästa helg när vi styr bilen mot Jämtland och Gimån.
Appråpå aggresiva hugg så vart jag av med fyra flugor. Om det var mina mothugg som var orsaken är lite oklart. men nog högg fisken ordentligt i alla fall. Fler som var aggresiva var knotten och myggen. Myggmedlet har jag tappat och inte köpt något nytt än, så det var bara att stå ut. Det vart en fin kväll med trevligt fiske. Nu blir det inget flugfiske förrän nästa helg när vi styr bilen mot Jämtland och Gimån.
Weekendfiske i Älvdalen
BÄSTA FISKET SEDAN KRAFTVERKEN BYGGDES
Tidig söndagsmorgon. Jag packar bilen medan jag väntar på att Martin ska komma. När han väl dyker upp kan jag direkt se att han inte sovit många timmar. Lördagsnatten spenderade han på Peace and Love. Vi packar klart bilen och styr norrut och det tar inte lång tid innan Martin sover. Jag tänker att det är lika bra att han får sova. Jag väcker honom strax innan vi anländer vid fiskecentret. Redan hemma har jag kollat att vattentappningen är inom rimliga gränser så nu återstår bara att köpa fiskekort. Vi passar även på att fråga hur fisket varit den senaste tiden. Svaret vi får är lite överraskande. "Det har inte varit så här bra sedan kraftverken byggdes". Tillägget är att det är ganska trögt på dagarna i och med värmen. Det hade vi väl i och för sig räknat med. Men nu ser vi med spänning fram mot kvälls och nattfisket.
Tidig söndagsmorgon. Jag packar bilen medan jag väntar på att Martin ska komma. När han väl dyker upp kan jag direkt se att han inte sovit många timmar. Lördagsnatten spenderade han på Peace and Love. Vi packar klart bilen och styr norrut och det tar inte lång tid innan Martin sover. Jag tänker att det är lika bra att han får sova. Jag väcker honom strax innan vi anländer vid fiskecentret. Redan hemma har jag kollat att vattentappningen är inom rimliga gränser så nu återstår bara att köpa fiskekort. Vi passar även på att fråga hur fisket varit den senaste tiden. Svaret vi får är lite överraskande. "Det har inte varit så här bra sedan kraftverken byggdes". Tillägget är att det är ganska trögt på dagarna i och med värmen. Det hade vi väl i och för sig räknat med. Men nu ser vi med spänning fram mot kvälls och nattfisket.
MED VÅTT OCH TORRT
Innan vi åker till första älvsträckan stannar vi för att handla mat och andra förnödenheter för två dagars fiske. Vi har tänkt att stanna vid en sträcka vi fiskat ett flertal gånger. Vi vet att det brukar stå fin fisk på hela sträckan. Själv är jag fast besluten om att ta grov harr på torrfluga även på dagen. Martin dock satsar på nymf från start. Det ska snart visa sig att han är den som valt rätt. En fin harr mellan 35 - 40 cm tar flugan och första drillning är igång. Själv tänker jag inte ge upp, jag har sett vakande harr vaka så det är bara att hitta rätt fluga nu. Jag provar med superpuppor i olika färger och storlekar. Jag provar lite med kläckare och nattsländor. Det ska visa sig att det är ett eget mönster som kommer fungera. En liten slända som liknar en kläckare gör susen. I skuggan under en bro stiger en harr på flugan och även jag får drilla fisk. I luften är det nästan trettio grader, men värmen känns inte så påtaglig med halva kroppen i älven. Älven håller nämligen en temperatur mellan ca 10 - 13 grader året runt.
KORT MEN INTENSIVT
Under eftermiddagstimmarna passar vi på att laga lite mat och vila lite. Det känns som om jag har förlorat litervis med vätska så några halvkalla Norrlandsguld får råda bot på detta. Under tiden passar vi också på och sätta upp tältet, vi hittar en plats precis invid älven. Vi lagar makaroner med köttfärssås. Det smakar galet gott, det ett tag sen vi åt nu. Slöa efter maten ligger vi och funderar på vart vi ska fiska under kvällen. Vi kommer fram till att det blir sträckan precis där vi är. Det finns många intressanta partier här, och enligt guiden på centret ska det finnas mycket stor harr här. Tillslut börjar älven leva upp, småharr och öring har nu börjat vaka och vi gör oss i ordning för att fiska. Vi vadar mellan olika ställen i älven och får gott om småfisk. Ett parti har vi lämnat ifred, där tror vi nämligen att den stora fisken står. Det ska ta några timmar innan även den stora fisken börjar vaka. Det visar sig att den vakperioden blir kort men intensiv. Dessutom är harren mycket selektiv och det tar en stund innan jag hittar rätt sorts nattslända. Jag får ett par riktigt fina harrar, men dock ingen troféfisk. Det här med "bästa fisket sedan..." var nog lite raljant tror jag. Visst är det bra fiske, men jag har faktiskt haft bättre här. Vi bestämmer oss för att krypa in i tältet relativt tidigt för att kliva upp tidigt och fiska. Med älvens brus utanför tältet somnar vi båda snabbt.
NYA PLATSER
Kommande dag ägnar vi egentligen mycket åt att hitta nya platser inför kommande fiske. Det finns många fina sträckor och vi fiskar en stund för att sedan leta upp en ny. Vi får både harr och öring, men inga jättefiskar, värmen är tryckande och fisken slö. Det mest dramatiska kommer när Martin gör en störtdykning i älven. Jag kan inte annat än skratta, ur mitt perspektiv ser han ut som John Cleese på speed när han försöker återfå balansen. Även denna dag passerar oss och det börjar bli dags att styra hemåt. Vi kom överens om att vi ska försöka göra samma resa en gång till i sommar. Vi vet ju att det finns stora harrar i älven som vi vill komma till tals med.
Idag pratade jag med DD´s reporter och artikeln kommer med största säkerhet publiceras imorgon (fredag) Eftersom det även kommer publiceras på nätet länkar jag från bloggen. Jag avslutar med ett par bilder från Älvdalen.
Innan vi åker till första älvsträckan stannar vi för att handla mat och andra förnödenheter för två dagars fiske. Vi har tänkt att stanna vid en sträcka vi fiskat ett flertal gånger. Vi vet att det brukar stå fin fisk på hela sträckan. Själv är jag fast besluten om att ta grov harr på torrfluga även på dagen. Martin dock satsar på nymf från start. Det ska snart visa sig att han är den som valt rätt. En fin harr mellan 35 - 40 cm tar flugan och första drillning är igång. Själv tänker jag inte ge upp, jag har sett vakande harr vaka så det är bara att hitta rätt fluga nu. Jag provar med superpuppor i olika färger och storlekar. Jag provar lite med kläckare och nattsländor. Det ska visa sig att det är ett eget mönster som kommer fungera. En liten slända som liknar en kläckare gör susen. I skuggan under en bro stiger en harr på flugan och även jag får drilla fisk. I luften är det nästan trettio grader, men värmen känns inte så påtaglig med halva kroppen i älven. Älven håller nämligen en temperatur mellan ca 10 - 13 grader året runt.
KORT MEN INTENSIVT
Under eftermiddagstimmarna passar vi på att laga lite mat och vila lite. Det känns som om jag har förlorat litervis med vätska så några halvkalla Norrlandsguld får råda bot på detta. Under tiden passar vi också på och sätta upp tältet, vi hittar en plats precis invid älven. Vi lagar makaroner med köttfärssås. Det smakar galet gott, det ett tag sen vi åt nu. Slöa efter maten ligger vi och funderar på vart vi ska fiska under kvällen. Vi kommer fram till att det blir sträckan precis där vi är. Det finns många intressanta partier här, och enligt guiden på centret ska det finnas mycket stor harr här. Tillslut börjar älven leva upp, småharr och öring har nu börjat vaka och vi gör oss i ordning för att fiska. Vi vadar mellan olika ställen i älven och får gott om småfisk. Ett parti har vi lämnat ifred, där tror vi nämligen att den stora fisken står. Det ska ta några timmar innan även den stora fisken börjar vaka. Det visar sig att den vakperioden blir kort men intensiv. Dessutom är harren mycket selektiv och det tar en stund innan jag hittar rätt sorts nattslända. Jag får ett par riktigt fina harrar, men dock ingen troféfisk. Det här med "bästa fisket sedan..." var nog lite raljant tror jag. Visst är det bra fiske, men jag har faktiskt haft bättre här. Vi bestämmer oss för att krypa in i tältet relativt tidigt för att kliva upp tidigt och fiska. Med älvens brus utanför tältet somnar vi båda snabbt.
NYA PLATSER
Kommande dag ägnar vi egentligen mycket åt att hitta nya platser inför kommande fiske. Det finns många fina sträckor och vi fiskar en stund för att sedan leta upp en ny. Vi får både harr och öring, men inga jättefiskar, värmen är tryckande och fisken slö. Det mest dramatiska kommer när Martin gör en störtdykning i älven. Jag kan inte annat än skratta, ur mitt perspektiv ser han ut som John Cleese på speed när han försöker återfå balansen. Även denna dag passerar oss och det börjar bli dags att styra hemåt. Vi kom överens om att vi ska försöka göra samma resa en gång till i sommar. Vi vet ju att det finns stora harrar i älven som vi vill komma till tals med.
Idag pratade jag med DD´s reporter och artikeln kommer med största säkerhet publiceras imorgon (fredag) Eftersom det även kommer publiceras på nätet länkar jag från bloggen. Jag avslutar med ett par bilder från Älvdalen.
En ny och en gammal bekantskap
Idag ringde en kompis jag inte träffat på att bra tag. Vi fiskade mycket förra året, men av olika anledningar har han inte haft tid för fiske på länge. Därför var det extra kul att sticka ut på en tur idag. Eftersom han inte fiskat sen förra hösten satsade vi på ett säkert kort, ja så säkert det nu kan bli i alla fall. Det fick alltså bli regnbågsfiske. Vi hade laddat upp med korv, bröd, räksallad och kräftstjärtar. Ja jag vet att det låter konstigt att ha kräftstjärtar på korv med bröd, men det var riktigt gott.
Det var inte bara vi som var sugna på mat. Nu kommer jag till den nya bekantskapen. Precis när de första korvarna är färdiggrillade smyger en gräsand fram ur buskarna. Även denna krabat var sugen på korv med bröd. Jag har dock aldrig varit med om att en vild and mitt i skogen kommer fram till människor på det viset. Mobilen åkte fram så en kort filmsnutt kunde sparas.
När det kommer till fisket var det inte så märkvärdigt idag. Lite trögt faktiskt, torrflugorna som presenterades, ignorerades. Till slut kapitulerade vi och bytte till streamers. Då lossnade det och fick fick två regnbågar var. Sedan kapitulerade vi återigen, denna gång inför alla knott. Ingen av oss hade myggmedel med oss, dessutom började klockan dra iväg.
Helt galet torrflugefiske
När jag vaknade i morse var fiskeabstinensen klart påtaglig. Det har ju inte blivit något fiske på över en vecka nu. Vid lunchtid sticker jag iväg till en av klubbtjärnarna, jag är sugen på torrflugefiske efter öring och regnbåge. Himlen hotar hela tiden med regn, men än så länge är det uppehåll. Uppehållet ska dock inte vara länge. När jag fått ihop grejerna börjar ett lätt regn falla. Varken jag eller fisken bryr sig om regnet, det vakar hela tiden över hela tjärnen. Jag lägger ut en brun dagslända på ett vak. Det hugger direkt! En öring. En av ettåringarna. Det är kul och se att de har klarat vintern, de är små men riktigt fina. Guldgul med skarpt röda prickar. Jag krokar snabbt av öringen så den får simma tillbaka igen.
Jag torkar flugan med några luftkast och låter den landa på vattenytan igen. Det tar inte många sekunder innan en fisk tar den. Den här gången är det regnbåge. Den gör en snabb rusning och kommer sen upp ur vattnet som en luftvärnsrobot avfyrad från en ubåt. Efter några fler sådana uppvisningar kan jag landa och återsätta regnbågen. Regnet tilltar och så även fiskens aktivitet. Det är hugg hela tiden. Kasta. Drilla. Släppa tillbaka. Det börjar kurra i magen och jag går till slogboden för att tända en brasa. När jag sitter och äter grillad kabanoss med bröd ser jag en rovfågel cirkla över tjärnen. Jag tror att det är en fiskgjuse som letar efter något att slå ner på. Den tar fart, dyker mot vattnet, tumlar på ytan och jag undrar om den slog ihjäl sig. Den breder ut vingarna och lyfter igen. Vad jag kan se så har den ingen fisk i klorna. En minut senare ser jag vad den attackerat, en sjöfågel som jag inte kan artbestämma kommer upp till ytan. Den här gången kom den undan med blotta förskräckelsen, men fiskgjusens vakande ögon finns i periferin.
Efter maten fortsätter fisket som det började. Det hugger verkligen hela tiden. Jag får verkligen ta igen förlorad tid. Efter sex timmar i regnet känner jag mig nöjd. En fisk ligger rensad i skuffen. Jag hade inte tänkt att ta upp någon fisk idag. Men en regnbåge hade krokats i ögat så den får hamna i röken så här till midsommar. Som jag sa i ett tidigare inlägg åker jag numer inte utan att kameran är med. Jag såg visserligen ingen björn idag, men några bilder vart det i alla fall.
Möte med en björn
Under kvällens fisketur hade jag och Daniel tänkt fiska i ett vatten vi inte besökt på ett tag. Jag var visserligen där igår och vattenståndet var helt ok för en gångs skull. Därför tänkte vi prova där idag med. När vi kommer fram och ska parkera blien visar det sig att en björn bestämt sig för att hålla till i dikeskanten. Jag svär fortfarande ve och fasa över att jag inte tog med mig kameran. Nu hade jag bara mobilen att fota med. Vi får under 10 minuter sitta och titta på björnen som inte verkar bry sig om vår närvaro. Efter en stund ger den sig av in i skogen. Med tanke på att björnen som förmodligen var en fjolårsunge bara var ett femtiotal meter från strömmen bestämde vi oss för att åka till ett annat ställe. Det är en sak att sitta i bilen och kika på den och en helt annan att stå i vadarbrallor i strömmen när den kommer.
Det är i alla fall riktigt kul att få se en björn i sitt rätta element, det är sannerligen inte ofta man ser dom även om det finns gott om björnar i Dalarna.
Det är i alla fall riktigt kul att få se en björn i sitt rätta element, det är sannerligen inte ofta man ser dom även om det finns gott om björnar i Dalarna.
Den ser inte särskillt stor ut på bilden men den var större i verkligheten, låter väl som vilken fiskeskröna som helst, men så var det i alla fall. Från och med nu kommer alltid systemkameran ligga i framsätet.
Alltså det här med flytringsfiske
Min plan för dagens fiske sprack kan man säga. Till en början var det prat om att jag och Daniel skulle ta en tur någonstans. Så vart det dock inte. Istället ville Stefan att jag skulle följa med och flytringsfiska på Hafsen. En sjö som det skrytits vitt och brett om. Jag har tidigare bara provat flytringsfiske en gång. Den gången gillade jag det inte heller, visserligen var det på Siljan och det blåste en del, vilket gjorde det lite svårare. Den här gången skulle det ju fiskas i en mindre sjö, ja en tjärn skulle nog jag kalla det. Med detta i åtanke tänkte jag ge flytringsfisket en ny chans.
Väl på plats började jag pumpa upp det fördömda flyttyget, ständigt attackerad av mygg. När allt är klart lägger jag i ringen och börjar paddla ut på sjön. På hela färden ut till mitten av sjön ser jag inte så mycket som ett vak. Det är alltså blindfiske på öppet vatten som gäller. När det sedan kommer till själva kastningen så kompliceras detta betydligt att man sitter med axlarna en halvmeter från ytan. Nu kommer flytringsfanatikerna säga; "då är det du som inte kan kasta" men det håller jag inte med om, nej flugfiske ska bedrivas stående, åtminstone knästående. Sen kommer fanatikernas nästa argument; "det är ju så bekvämt" jag säger; i helvete heller. Det är kallt om arslet, nu kanske det mest beror på att mina vadare visst läckte i grenen, en trevlig upptäckt jag gjorde idag. Vidare så är det vingligt och jag fick ständigt sendrag i fötterna, så nej, bekvämt är det inte. Jag stod inte ut längre i en timme innan jag paddlade tillbaka och åkte hem. Naturligtvis fick jag inte nån fisk.
Så till alla flytringsfiskare där ute, ni må kalla mig en idiot, men flytringsfiske är verkligen inget för mig!
Väl på plats började jag pumpa upp det fördömda flyttyget, ständigt attackerad av mygg. När allt är klart lägger jag i ringen och börjar paddla ut på sjön. På hela färden ut till mitten av sjön ser jag inte så mycket som ett vak. Det är alltså blindfiske på öppet vatten som gäller. När det sedan kommer till själva kastningen så kompliceras detta betydligt att man sitter med axlarna en halvmeter från ytan. Nu kommer flytringsfanatikerna säga; "då är det du som inte kan kasta" men det håller jag inte med om, nej flugfiske ska bedrivas stående, åtminstone knästående. Sen kommer fanatikernas nästa argument; "det är ju så bekvämt" jag säger; i helvete heller. Det är kallt om arslet, nu kanske det mest beror på att mina vadare visst läckte i grenen, en trevlig upptäckt jag gjorde idag. Vidare så är det vingligt och jag fick ständigt sendrag i fötterna, så nej, bekvämt är det inte. Jag stod inte ut längre i en timme innan jag paddlade tillbaka och åkte hem. Naturligtvis fick jag inte nån fisk.
Så till alla flytringsfiskare där ute, ni må kalla mig en idiot, men flytringsfiske är verkligen inget för mig!
Gädd-session efter jobbet
Efter jobbet vart det ett snabbt gympass och sen snabbt hem igen. Jag och en arbetskamrat hade bestämt att vi skulle ta ut båten på Runn och fiska lite gädda. Vädret var helt klockrent, varmt och skönt. När jag plockade i ordning grejerna bestämmde jag mig att det för att det fick bli gäddfiske semester-style. Jag hade verkligen inte lust att klä på mig en massa, så jeans och linne fick duga. En Ryggsäck med lite wobblers och spönt i handen slängde jag mig i bilen och drog iväg.
Vi har inte så mycket tid på oss, jag måste vara tillbaka till 8-tiden. Vi slösar således ingen tid utan kastar i grejerna direkt. Vi får köra i ca 40 minuter innan det första hugget kommer. Jag är lite för långsam med mitt mothugg och den gäddan kommer undan lite mer förbannad än innan bara. Vi har inte mer än fått i grejerna igen innan det hugger igen. Nu jäklar gör jag ett mothugg och får börja drilla årets första gädda. Det är en ganska fin gädda, ca 3 kg, den krokas loss efter lite mankemang och får simma tillbaka. Vi fortsätter mot vår utgångspunkt för att sedan vända och göra samma vända en gång till. När vi går på fjärden hugger nästa gädda, den här är mindre men är beytydligt piggare än den förra. Även denna krokodil får återvända ner i djupet.
Vi fortsätter längs fjärden, klockan börjar närma sig halv åtta och det är snart dags att vända hemåt. Det är nu det hugger igen. Den här gången tror jag att det är en liten gädda som tagit wobblern. Det ska snart visa sig att det är en riktigt fin abborre som varit framme. Jag har ingen våg med mig, men jag skulle tro att den väger närmare kilot eller kanske strax över. När borren fått simma hem är det samma sak som gäller för oss, ja inte simma då... men likväl vända hemåt. Det vart ett mycket trevligt fiske som vi snart ska göra om. (Kanske du Micke kan tipsa om lite heta spots på Falusidan)
Då det var semesterfiske som gällde var systemkameran hemma, men det vart ett par hyggliga bilder från mobilen.
Vi har inte så mycket tid på oss, jag måste vara tillbaka till 8-tiden. Vi slösar således ingen tid utan kastar i grejerna direkt. Vi får köra i ca 40 minuter innan det första hugget kommer. Jag är lite för långsam med mitt mothugg och den gäddan kommer undan lite mer förbannad än innan bara. Vi har inte mer än fått i grejerna igen innan det hugger igen. Nu jäklar gör jag ett mothugg och får börja drilla årets första gädda. Det är en ganska fin gädda, ca 3 kg, den krokas loss efter lite mankemang och får simma tillbaka. Vi fortsätter mot vår utgångspunkt för att sedan vända och göra samma vända en gång till. När vi går på fjärden hugger nästa gädda, den här är mindre men är beytydligt piggare än den förra. Även denna krokodil får återvända ner i djupet.
Vi fortsätter längs fjärden, klockan börjar närma sig halv åtta och det är snart dags att vända hemåt. Det är nu det hugger igen. Den här gången tror jag att det är en liten gädda som tagit wobblern. Det ska snart visa sig att det är en riktigt fin abborre som varit framme. Jag har ingen våg med mig, men jag skulle tro att den väger närmare kilot eller kanske strax över. När borren fått simma hem är det samma sak som gäller för oss, ja inte simma då... men likväl vända hemåt. Det vart ett mycket trevligt fiske som vi snart ska göra om. (Kanske du Micke kan tipsa om lite heta spots på Falusidan)
Då det var semesterfiske som gällde var systemkameran hemma, men det vart ett par hyggliga bilder från mobilen.
Den första och största gäddan
Avkrokning av abborre
Efter lite rassel med vassa krokar åkte hårdhandskarna på...
Skön eftermiddag
Idag fick jag ett sånt där perfekt fiske. Det var egentligen inget märkvärdigt i sig, bara en sån där dag då allt känns riktigt bra. Jag stack iväg direkt efter jobbet till en av tjärnarna. Till en början var jag lite i valet och kvalet om jag skulle fiska i strömmande vatten eller inte. Beslutet togs då jag faktiskt var sugen på en matfisk idag. När man bestämmer sig för att ta en fisk redan från början om man nu får nån brukar leda till att man misslyckas. (Jag är väl inte skrockfull) Vädret var enligt mitt tycke helt perfekt, omväxlande sol och regn kombinerat med lite värme.
I samma ögoblick som jag stänger av bilen börjar ett kraftigare regn falla. Jag ordnar till grejerna och tar mig genom skogen till tjärnen. Väl framme väntar jag ut det värsta regnet i slogboden innan jag börjar fiska. Så fort regnet upphör börjar fisken vaka. Jag har knytit på en Griffts Gnat som jag band upp ett gäng av igår kväll. Efter en stund hittar jag en fisk som verkar röra sig längs stranden mot mitt håll, jag lägger ut flugan några meter från där jag tror att den kommer passera. Mina antagningar om fiskens rörelse stämmer, men fisken går upp och tar något från ytan bara en halvmeter från min fluga och låter den sedan vara i fred.
Efter någon halvtimme uppstår nästan samma senario, skillnaden är nu att det börjat regna igen. När en fisk närmar sig min fluga bestämer jag mig för att dränka den. Detta visar sig fungera och nu sitter den första fisken. Det blir en fajt med med många höga hopp och till sist håvar jag en hyfsad regnbåge. Jag tycker dock att den är i minsta laget för att få följa med hem. Nu har det börjat regna riktigt ordentligt, men det gör absolut ingenting alls, jag älskar verkligen det här, värmen i luften och regnet som bara öser ner. Jag tar mig tillbaka mot slogboden och sätter mig för att vänta in nästa vakperiod.
När jag bestämmer mig för att åka hem ska det visa sig att min skrockfullhet var helt obefogad. Eftermiddagen bjöd på ytterligare två fiskar. En öring och en regnbåge. Den senare fick följa med hem och tillagades senare och smakade dessutom mycket bra.
I samma ögoblick som jag stänger av bilen börjar ett kraftigare regn falla. Jag ordnar till grejerna och tar mig genom skogen till tjärnen. Väl framme väntar jag ut det värsta regnet i slogboden innan jag börjar fiska. Så fort regnet upphör börjar fisken vaka. Jag har knytit på en Griffts Gnat som jag band upp ett gäng av igår kväll. Efter en stund hittar jag en fisk som verkar röra sig längs stranden mot mitt håll, jag lägger ut flugan några meter från där jag tror att den kommer passera. Mina antagningar om fiskens rörelse stämmer, men fisken går upp och tar något från ytan bara en halvmeter från min fluga och låter den sedan vara i fred.
Efter någon halvtimme uppstår nästan samma senario, skillnaden är nu att det börjat regna igen. När en fisk närmar sig min fluga bestämer jag mig för att dränka den. Detta visar sig fungera och nu sitter den första fisken. Det blir en fajt med med många höga hopp och till sist håvar jag en hyfsad regnbåge. Jag tycker dock att den är i minsta laget för att få följa med hem. Nu har det börjat regna riktigt ordentligt, men det gör absolut ingenting alls, jag älskar verkligen det här, värmen i luften och regnet som bara öser ner. Jag tar mig tillbaka mot slogboden och sätter mig för att vänta in nästa vakperiod.
När jag bestämmer mig för att åka hem ska det visa sig att min skrockfullhet var helt obefogad. Eftermiddagen bjöd på ytterligare två fiskar. En öring och en regnbåge. Den senare fick följa med hem och tillagades senare och smakade dessutom mycket bra.
Två dagars harrfiske
Torsdag och fredag har ägnats åt harrfiske. Två strömmar har testats, dels en av klubbströmmarna och dels ett kortvatten. Nu verkar det som om harren börjar vakna till liv igen. Suget efter att fiska med torrfluga har varit stort ett tag nu och i torsdags lossnade det äntligen. Jag, Daniel och Chris möttes upp vid strömmen och under tiden vi bytte om diskuterades bland annat resaureringsprojektet, flubindning och andra diverse utrustningsfrågor. Chris som idag arbetar som flugfiskeguide har betydligt mer erfarenhet av flugfiske än vad jag och Daniel har. Det är väl kanske inte så konstigt med tanke på åldersskillnaden. Vi lyssande intresserat och en smula avundsjukt på de ställen han fiskat under årens lopp. Bara för någon vecka sedan fiskade han i Frank Sawyer's legendariska kalkströmmar och med en nära bekantskap med Lars-Åke Olsson blir det en hel del fiske i Gimdalen.
Vi tacklade alla tre med torrflugor och började fiska oss nedströms. Till en början var det lite trögt och jag funderade på om det fortfarande var lite tidigt för torrfluga. Men när vi efter ett tag kommer till en del av strömmen som är lite mer lugnflytande ser vi de första harrarna vaka. Jag ser en fisk som vakar på samma ställe ett flertal gånger. Jag lägger ett kast lite uppströms och låter en Griffts Gnat i storlek 16 sakta flyta ner mot fisken. När flugan passerar ståndplatsen stiger en harr och tar girigt flugan. Mothugget är perfekt tajmat och fisken är krokad. Det är ingen jätteharr men det känns ändå skönt att få en. Det är ganska kallt och blåsigt ute, men så fort solen kommer fram kläcker det små dagsländor och harren vaknar till liv. Vi får flera harrar på det här stället. Det märks att det fortfarande är tidigt på säsongen, fisken och insektslivet har inte riktigt kommit igång ännu, men det verkar i alla fall lovande.
I fredags tog oss jag och Daniel till ett av våra favoritvatten för att fiska efter både harr och öring. Återigen var det bara torrfluga som gällde. Vi var väl lite tveksamma till om öringen börjat ta torrfluga än, men harren hade ju bevisligen gjort det. Vi går åt varsitt håll, jag till ett sel där jag vet att det brukar stå både harr och öring. Det är ett perfekt ställe, det är lätt att kasta från och dessutom har man mycket skydd så det är lätt att hålla en låg profil. Jag har inte sett någon vakande fisk så jag blindfiskar av selet. Efter fyra eller fem kast ser jag en fisk snabbt stiga till min klinkhammer. Nu börjar en liten fajt med vad som ska bli den finaste harren för säsongen. Jag visslar på Daniel så han kan komma och ta lite blider, jag lyckas krångla av mig kameran innan jag krokar loss fisken. Jag behöver nog inte skriva det, men i princip all fisk som fångas får omedelbart gå tillbaka igen.
Dagen fortsätter med bra fiske, vi får flera harrar till och storleken är helt ok. Öringen lyser idag med sin frånvaro. Tyvärr hade vi inte så mycket tid på oss och vid lunchtid är det dags att styra kosan hemåt igen. Jag passar på att göra ett besök hos den lokala handlaren för att köpa en ny rulle till #3 spöt. Har fram till nu använt en 5-7:a vilket är i största laget. Hoppas av nyförvärvet ska fungera bra.
Så här i efterhand
Ja jag nämde igår att det blivit en del fiske de senaste dagarna. Tjärnarna är isfria och fisken är på bettet. Detta har naturligtvis utnyttjats. Jag och Daniel fick en mycket fin fiskedag med gott om fisk och god mat. Sen gjorde det inte så mycket att det var sjutton grader varmt och sol heller. Än så länge är torrfluga inte att tänka på, visserligen vakade fisken ganska frekvent, men det är ganska svårt att veta vad dom vakar på. Kanske är det bara så att fisken är lika glad över öppet vatten som vi är och firar med att bryta vattenytan i ljudliga plask.
Flugvalet varierade mellan olika streamers och nymfer. Dessa uppskattades i alla fall av regnbågarna, öringen var desto mer svårflörtad och förblev ofångad under dagen. En höjdpunkt var när grillen tändes för matlagning. Hemma hade jag förberett foliepaket, dels ett med potatis och purjolök i, och dels ett med blandade grönsaker. Till detta, grillspett och en någorlunda kall folköl.
Nu är det bara ett par dagar kvar till den officiella premiären i strömmande vatten. Jag har tagit ledigt sista natten på jobbet så jag ska orka fiska en hel dag. Innan dess är jag rädd att jag inte hinner med något fiske. Istället blir det till att städa ur och fixa till den gamla lägenheten. Jag avslutar med ett par bilder tagna på en av fisketurerna.
Flugvalet varierade mellan olika streamers och nymfer. Dessa uppskattades i alla fall av regnbågarna, öringen var desto mer svårflörtad och förblev ofångad under dagen. En höjdpunkt var när grillen tändes för matlagning. Hemma hade jag förberett foliepaket, dels ett med potatis och purjolök i, och dels ett med blandade grönsaker. Till detta, grillspett och en någorlunda kall folköl.
Nu är det bara ett par dagar kvar till den officiella premiären i strömmande vatten. Jag har tagit ledigt sista natten på jobbet så jag ska orka fiska en hel dag. Innan dess är jag rädd att jag inte hinner med något fiske. Istället blir det till att städa ur och fixa till den gamla lägenheten. Jag avslutar med ett par bilder tagna på en av fisketurerna.
