"Livet är bara en period man ska överleva" Ibland känns det verkligen så. Vad ska man göra när allt bara rasar? Bita ihop?  Det som inte dödar det härdar - man går starkare ur en kris... osv. Förmodligen förhåller det sig på det sättet, men hur lång tid tar det innan man inser det? När man tvingas att förändra hela sin tillvaro mot sin vilja är det lätt att bara känna att allt är skit.

Ja ja det är väl bara att öppna ögonen för det man inte sett tidigare och gå vidare.