Igår passade jag på att fynda lite på Capricorn. Det vart ett nytt TFO-spö. Ett Finesse # 5 7"9. Jag provkastade det här i somras och vart mycket imponerad. Det har en mjuk och trevlig aktion och presenterar flugorna riktigt fint. Nu är bara problemet vilken lina jag ska använda till detta. Jag köpte en WF-lina för länge sen och jag kommer faktisikt inte ihåg var det är för märke. Jag tror att det är en Guideline. Jaja det spelar egentligen ingen roll, testade den kombinationen lite idag. jag måste säga att det fungerar ganska bra, men jag är inte helt nöjd.

Igår lånade jag en HD-kamera av en kompis. En budgetmodell för ca: 1000 kronor. Men jag tänkte att det kan i alla fall vara värt att testa. Det kan ju vara kul att göra små korta filmer ibland. Stillbilder i all ära, men ibland kan det va kul när det rör på sig. Så här i efterhand kan jag förstå att kameran inte kostar mer än 1000 kronor. Men i bra ljusförhållanden och om man låter bli att zooma kan man uppnå ett "helt ok" resultat.

Det vart några snuttar från gårdagens fiske som jag klippte ihop idag.  Jag har varken lagt någon längre tid på vare sig filmning eller redigering, men här har ni resultatet.

Den här veckan dumpar Greenpeace fartyg ”Beluga II” stenblock i vattnet längs Hallandskusten. Aktionen är starkt kritiserad men lika fullt laglig. Länsstyrelsen och miljödomstolen har givit tillstånd för Greenpeace att dumpa stenblock i havet. Syftet med aktionen är att förhindra/försvåra för yrkesfiskarna att fiska med bottentrålar. Kritiken mot detta kommer just från yrkesfiskarna, men det är väl inte så konstigt. Jag brukar i vanliga fall vara emot sådana här aktioner. Jag har lite svårt för idéalistiska gaphalsar oavsett vilket läger de tillhör. I det här fallet är jag lite kluven. Som flugfiskare har jag varit intresserad av fiskevård länge och sett vad som händer i våra hav och andra vatten. Och det känns lite bra att i alla fall någon gör nåt även om jag är lite tveksam över metoderna.

Yrkesfiskarna kritiserar aktion med argument som; det är redan förbjudet att fiska där så det finns ingen anledning att dumpa stenblock. Då kan man tycka att det inte borde spela någon roll för deras del heller. Men i nästa andetag säger de; om våra båtar och redskap går sönder får vi betala det själva. Ja det är klart som fan. Om jag tjuvfiskar och bryter av mitt spö så får jag naturligtvis betala det själv, det gäller i alla lägen förvisso men ni ser ju klokheten i uttalandet.

Nej det är tråkigt att det ska behöva komma till sådana här åtgärder för att rädda fiskbestånden. Men i det här fallet är jag nog på Greenpeace sida. Om yrkesfiskarna hade en mer ekologisk och hållbar plan för sitt fiske skulle kanske detta inte behöva hända.

Såg alldeles nyss det första avsnittet av "Öringfiske jorden runt" på Svt. Man kan inte annat än le lite åt de excentriska engelsmännen. Att fiska öring från välklippta gräsmattor i lågskor och tweed är inte riktigt min tanke om avkopplande fiske. För egen del fungerar jag så att ju mer bekvämligheter det finns att tillgå, desto mindre fokus blir det på fisket. Nu är detta i och för sig problem för mig. Jag kommer nog aldrig bli inbjuden att fiska i någon av Englands legendariska kalkströmmar.

Nej jag tillhör nog kategorin flugfiskare som verkligen gillar det här med prylar. Kanske kan det verka lite motsägelsefullt när jag dömer ut fisket i från gräsmattornas bekvämlighet. Men jag trivs verkligen i ren vildmark, prylarna gör bara fisket roligare. Dessutom klär jag bättre i Gore-Tex än i tweed. Får jag på det också välja om jag vill kasta uppströms eller nedströms är det fulländat.

Jag gillar verkligen Martin Falklind, hans program håller enligt min mening hög kvalitet och det ska bli intressant att se nästa program. Då ska det fokuseras en del på fiskevård och restaurering av strömmande vatten.

Fiskeabstinensen var på topp idag. Jag har inte fisket på nästan två veckor. Jobb dåligt väder och lite slöhet är orsaken till det. Men idag testade jag och Daniel ett helt nytt vatten. I och med den senaste tidens regnande var ett strömmande vatten helt uteslutet. Det är helt galet mycket vatten i systemen just nu. Nej istället vart det ett regnbågsvatten någonstans mellan Borlänge och Sågmyra. Det märktes även vid tjärnen att det är mycket vatten. På vissa ställa skulle vi behövt vadare för att ta oss fram. Vi hittade i alla fall en trevlig plats att fiska från och det vakade flera fina fiskar inom kastavstånd. Nu var bara problemet att komma på vad fisken vakade på. Vi provade nattsländor, dagsländor, nymfer och en rad andra flugor. men ingen av dessa verkade intressera fisken det minsta för.

Efter en köttbullebaugett och en varm cola var det nya tag. Jag hade sett något svart och ganska litet på ytan, visserligen hade den ganska stora vingar. Jag tacklar i alla fall med en helsvart myra i storlek 14. Just för tillfället är det sparsamt med vak, men jag lägger ut flugan där det tidigare har varit som mest aktivitet. Jag låter flugan ligga stilla en bra stund och står och funderar på lite av varje. Rätt vad det är ser jag i ögonvrån att något kommer upp ur vattnet. Ryggmärgsreflexen talar om för min trötta hjärna att göra ett mothugg. Man ska inte förakta ryggmärgsbeteenden, nu sitter en fisk på flugan och jag är vaken igen. Den är inte särskilt stor men ger mig ändå en underhållande fajt. Jag har inga planer på att käka fisk idag så den får simma tillbaka igen. Nu har även Daniel tacklat med en svart myra och söker av vattnet. Det går trögt i nån halvtimme och Daniel säger.
 – Din svarta myra var nog en "lucky strike"
Kort efter det hugger det på hans egna svarta myra. Han får snällt svälja sina ord och börja drilla fisk istället. Det är en regnbåge i samma storlek och den blir den sista som fångas under denna fisketur. Det var trevligt att prova ett nytt regnbågsvatten, det är alltid spännande när man vet att det kan finns nån stor rackare i det svarta vattnet.