Efter Martins och mina fisketurer på Hinsen ville Martin prova på flugfisket. Det visade precis som jag trodde att han skulle fastna för det direkt. Det brukar vara så att den fiskeintresserade som inte har provat förut faller för det första gången. Vi hade provat lite vid en regnbågstjärn men utan resultat. Igår var det dock dags att prova lite strömmande vatten. Med lånade vadarbyxor som är minst ett nummer för små får Martin ta sin första öring i strömmen. Han såg lite uppgiven ut när jag tagit min fjärde fisk... men sen lossnade det för honom också och han tog två öringar inom 5 minuter. Vi fiskade konstant i nästan fem timmar i samma ström. När det nästan är mörkt ute tar Martin sin sista harr för dagen, en fisk av bra storlek för att vara i den aktuella strömmen.

Det var inte sista gången vi fiskade på det här stället, bara att hoppas på ett par öringar med lite storlek, det finns i alla fall öring på över kilot i strömmen.

Igår hannade en flugfiskare i umeåtrakten i en situation som kunde ha slutat i en tragedi. Han hade tillsammans med flera fiskat i umeälven när dammluckorna plötligt öppnats. Enligt en artikel på Aftonbladet.se  hade ett aggregat gått sönder och man hade fått nödsläppa vatten med 900 kubikmeter i minuten. Att befinna sig i strömmen då är helt livsfarligt och de hade kunnat spolats med om de inte lycktas ta sig i säkerhet.  De hade alltså lyckats vada sig i säkerhet och larma räddningstjänsten och kraftverket som stängde ner flödet. Räddningstjänsten fick sedan undsätta fiskarna med båt.

Att just detta kan hända är något jag har funderat på när jag fiskat i reglerade vatten. Man menar från kraftverket sida att det är förbjudet att befinna sig i vattnet. Att det finns varningssignaler som varnar när vattnet släpps på är inte självklart på alla kraftverk. Hur som helst får man ju bara den varningen om man befinner sig i direkt anslutning till kraftverket, och i regel så är det förbjudet att fiska i närheten av dessa. Om vattnet släpps på när man befinner sig i forsen ökar riskerna dramatiskt, det borde finnas information om hur och när flödet ökas så att ingen kommer till skada. I detta falll kunde räddningstjänsten stoppa vattnet men det finns otaliga mindre och obemannade kraftverk runt om kring i Sverige där samma sak kan hända. Om det är i detta fall är fiskarna som varit försumliga framgår inte med tydlighet. Hur som helst är nog alla fiskare överens om att vattenkraftverk inte är särskillt bra för vare sig fiskare eller fisken.

Det är bara att ligga i om man vill lära sig kasta som den här killen. Det krävs nog en hel del övning skulle jag tro. Ser ju riktigt grymt ut, att kunna få ut så mycket lina utan att luftkasta.

Hemma i soffan lördag den 12:e maj... OMG va bakis jag är idag. Det var ju inte meningen att det skulle bli så mycket igår. Tanken var att det skulle bli lite käk och ett par öl. Det vart dock lite fler öl än vad som är nyttigt. Det blir inte mycket gjort idag inte. Ikväll blir det lite poker med grabbsen. Bror fick ett ryck och kommer hit han också, det är ju ändå inte mer än 22 mil hit. Nu orkar jag inte skriva mer... måste vila

En annorlunda fisketur, torsdag den 10 maj... Ja igår skulle vi göra en kombinerad fisketur och picknick men det gick inte riktigt som vi hade tänkt oss. Till att börja med skulle det bestämmas vart vi skulle åka. Det kan ju låta ganska enkelt men det var det inte. Till slut kom vi fram till att vi skulle åka till Lisstjärn. Men innan vi kunde åka skulle det packas mat för ett helt kompani. Så efter många om och men kom vi till slut iväg. Ett kort stopp för att köpa fiskekort och sen mot Lisstjärn. Det var bara en i sällskapet som visste var denna plats låg... eller ja på ett ungefär i alla fall. Väl framme så hade det börjat regna ganska ordentligt och tjärnen var inte direkt nån bra flugfisketjärn. Efter lite överläggningar i bilen bestämde vi oss för att åka till Åltjrän istället. Men på något sätt under resans gång vart planen ändrad igen och vi skulle nu till Sätterbotjärn istället. När vi äntlighen kommit dit så har det börjat regna ännu mer. En viss irritation råder nu i bilen. Efter en massa velande hit och dit bestämms det att vi ska åka hem till mig och steka korv och äta resten av matsäcken inne istället. I ärlighetens namn ska jag väl säga att jag inte var så fiskesugen längre så det lät ganska bra att åka hem och äta. Men så lätt skulle det ju inte vara. Halvägs hem meddelar Jesper att bilen känns "skum". Vi stannar på en mack och upptäcker att vi hade fått punka. Det var bara att lasta ur alla grejer ur bilen och byta däck i regnet.

Till slut landade vi ändå hemma hos mig och fick i oss lite korv och annat. Det vart helt klart en annorlunda utflykt den här gången. Hur som gjorde det inte så mycket. jag hade redan fått min dos av fiske för dagen. Tidigt på morgonen åkte jag till Lamborn. Under förmiddagen hade jag det bästa fisket på hela sässongen. Under ett par timmar tog jag sju harrar, varav en den största jag någonsin fått. Den mätte 40 cm och är förmodligen en av dom största som simmar i vattnen här om kring. Den kommer nog bli mycket god efter röken.

Idag blir det inget fiske, utan bara lite slappande framför tv tror jag, men lite sugen är man ju ändå .

Marnäsån den 9:e maj...     Idag bar det av till Marnäsån för första gången i år. Tyvärr har man förstört även denna fina å med ett kraftverk. Vad jag har fått höra av den äldre generationen så har detta varit en mycket fin å med både grov öring och harr. Det första vi noterade när vi kom dit var att det var lite vatten i ån och det tempraturen var låg, det var inte mer än 5 grader ute. Det kändes i fingrarna efter bara en liten stund. Med tanke på det lågta vattenståndet trodde jag att det skulle bli svårt att få fisk. Jag fiskade mig nedströms ett par hundra meter utan ett enda liv. Under en paus med lite eftertanke och studerande av Jespers desperata försök att fånga en fisk så vakar en stor öring precis bredvid honom. Eller ja... vi kom fram till i efterhand att den måste ha simmat nästan rakt på Jesper för den blir helt klart skrämd och ger ifrån sig ett rejält plask. Trots att vi båda vet att vi inte har en chans att få den att hugga under några som heslt omständigheter måste vi ju ändå försöka. Vi fortsättar att fiska om vart annat på samma ställe en stund till och då hugger den i särklass minsta öring jag någonsin fått. En kaxig liten gynnare kämpar på och det känns faktist i spöt att det sitter nåt på trots att den inte kan väga mer en 50 gram. Efter den fånsten är det dags att flytta ner en bit längs ån. Jag hittar en fin pool som ser ruskigt misstänkt ut. Efter två kast så hugger en fin harr på. Den gör en rejäl rusning nedströms innan den stannar. Efter lite trixande mellan stenar och annat otyg så är den inne. Jag måste säga att ingen fisk har en finare ryggfena en just harren. Denna är ca 25 cm lång och väger uppskattningsvis ca: 3 hekto..

Resultatet från tidigare gånger i Marnäsån har inte varit så bra, men idag fick jag fånga en fin harr i alla fall. Jag har fortfarande ett par sträckor som jag inte fiskat på än. Det blir till att prova dom inom kort.

Idag fick man äntligen årets första öring. Egentligen hade jag ju inte tänkt att fiska idag, men ni vet hur det kan bli. Jesper ringde och var sugen på att fiska och ska jag vara ärlig så övervägde jag inte särskilt länge innan jag bestämde mig för att hänga med. Det bar av till tängerströmmen utanför Enviken. Vädret var väl lite sådär och det började åska och regna nästan med en gång... det såg alltså inte bra ut. Öringen var helt klart lite svårflirtad idag, jag provade med en rad olika flugor som visat sig vara effektiva tidigare men de var tydligen inte populära idag. Till sist knöt jag på en streamer storlek 6 och efter två kast högg en fin halvkilosöring på. Den bjöd på en ganska kort men ändå underhållande fight. Det var hur som helst riktigt skönt att få en öring på kroken igen, det var ren och skär lycka kan jag säga. Svårt att förstå hur glad man kan bli för något så enkelt. Det visade sig visst att jag inte var den enda som varit ute efter den här gynnarn, den hade stora bitmärken efter en gädda tvärs över ena sidan. Än en gång har den klarat sig undan. Efter en snabb fotografering så fick den simma tillbaka till friheten igen.

Ja ligger några dagar efter i bloggen. 1:a spenderades inte i något demenstrationståg med plakat och röda fanor utan i en fors med flugspöt i Lamborn. Det var dags för premiärfiske i strömmande vatten. Det märktes dock att var tidigt på sässongen, det var inte direkt mycket insekter i luften. Men efter lite kastande så hugger en liten harr och fastnar på kroken. Den var inte sotr direkt men säga vad man vill det är alltid kul att få fisk. Efter det gick det lite trögare, inte ett hugg på en timme. Efter lite korvgrillning var det bara att köra på igen. Jag står och studerar strömmen en stund och ser ett bra ställe att lägga flugan på. Nu hugger en harr igen men lossnar direkt. Jag kastar igen och den hugger igen, den här gången sitter den bättre. Den har dock inte tänkt att ge sig utan en fight. Den tvärvänder och simmar ner för strömmen en 10 till 15 meter. Jag börjar veva in lite lina, men då sätter den sig på tvären och hoppar i strömmen och där tar fighten slut, jag vann den inte.  På det hela taget var det en lyckad premiär, jag blev ju inte utan fisk i alla fall och vädret kan jag inte klaga på.