Idag insåg jag att jag inte hade flugfiskat en enda gång sen jag var till Jämtland. Med det i åtanke bestämde jag mig  för att åka till en av klubbtjärnarna för lite regnbågsfiske. Under förmiddagen hade det regnat en del så jag hoppades att fisken skulle ha fått lite ny energi av regnet. När jag kör längs slingrande landsbygdsvägar är det en perfekt sommardag och jag känner att jag är riktigt fiskesugen. Det finns dock en liten olägenhet, det blåser nästan storm men jag hoppas att det ska vara lugnare inne i skogen vid tjärnen.

Redan innan jag sätter ihop spöt har jag en idé om att jag ska fiska med en stor nattslända. Av erfarenhet vet jag att de kan vara riktigt effektiva även mitt på dagen. Ofta kan de frambringa aggressiva hugg när hämtas hem studsande över ytan. När jag kommer ner till vattnet ställer jag mig och bara ser ut över tjärnen. Jag kan snabbt konstatera att jag inte har direkt många valmöjligheter vad det gäller placering med tanke på vinden. Jag väljer ett ställe där jag dels tror att det kan stå fisk, men även ett ställe där jag kan kasta utan att bli sinnessvag.

Fisket som följer är trögt och ganska frusterande med tanke på kastvindarna som hela tiden tar fluglinan. Ibland är det som att kasta linan rakt in i en vägg. Flugan blåser tillbaka och landar flera meter bakom fluglinan. Jag provar med olika torrflugor, streamers som jag låter sjunka djupt innan jag sakta tar hem dom. Jag ser endast två fiskar vaka under hela tiden, den ena ser jag tydligt komma rakt upp för att ta något på ytan och sedan simma djupt rakt ner igen. Den andra fisken verkar ha tagit något litet på eller strax under ytan. Jag fiskar ganska länge med en svart myra utan något resultat.

Till slut tröttnar jag och börjar istället pilla med kameran. Jag tar massor med meningslösa bilder och här kommer några av dessa. Jag hoppas att jag kan komma iväg på lite mera givande fiske snart.

Igår vart det ett nytt gäddrace på Runn. Vi lade ut tidigt med förhoppningen om att det skulle vara lite mer aktivitet på morgonen. Den teorien visade sig inte helt korrekt. Det tog över en timme innan den första gäddan attackerar min wobbler. Det är ingen stor fisk men den ger mig ändå en ordentlig fajt så kul var det i alla fall. Det fortsätter vara ganska trögt hela dagen, Johan tar nästa gädda några timmar senare, en liten snipa även denna gång. Det är en kanondag så det spelar inte så stor roll, det är riktigt skönt att bara glida runt på sjön och kolla in alla båtar och semesterfirare.

Framåt eftermiddagen får vi varsin gädda till och jag lyckas ta en abborre med djupparavan och en abborrmönstrad wobbler. Det får avsluta tio timmars fiske, men vi kommer definitivt att försöka igen. Vi vet ju att det lurar riktigt stora gäddor i dessa vatten.

Som jag skrev igår var det en tur på sjön planerad för dagen. Efter lunch plockade Johan upp mig och vi satte kurs ut på Runn. Planen var att fiska abborre först och främst. Vi snurrade runt en del och efter ett  tag hugger en fisk på Johans wobbler. Det är en fin borre som sitter i andra änden av linan. Den krokas snabbt av så vi kan väga den och sätta tillbaka den. Vågen visar 0,89 kg så det är en klart godkänd abborre.

Fisket fortsätter och nu är det min tur att känna rycket och se spöt böja sig i en vid båge ner mot vattenytan Jag känner ganska omgående att det är en gädda som tagit. Den är inte särskillt stor men gör ändå en del väsen av sig. Gäddan krokas av och simmar lite förorättad tillbaka ner i djupet. Det blir ytterligare en liten gädda en stund senare innan aktiviteten avtar.

Tyvärr hade jag även träningsplaner för dagen och var tvungen att avvika tidigare. Johan skulle fortsätta fiska ett par timmar till och det ska bli intressant att höra hur det gick när jag kommer till jobbet. Det kommer nog bli en lång natt att jobba skulle jag tro. Flera timmar i stekande sol på sjön och och sen ett träningspass på det tar på krafterna. Min rygg är dessutom illröd och det hettar oroväckande mycket just nu.

Under lunchen på jobbet hannade diskussionerna som så många gånger förut vid fiske. Efter en del snackande fick jag en invit till lite aborr/gäddfiske. Det kan jag ju naturligtvis inte tacka nej till. Det var ett bra tag sen jag var ute på på båtfiske och ännu längre sedan jag fiskade i Runn.

Jag hoppas på lite fina abborrar som kan vara värda att ta reda på. Skulle sitta riktigt fint med stekt abborrfilé och nypära (färskpotais för er som inte är från Dalarna) När jag kommer hem från jobbet får jag se över spön och beten. Dessa prylar har inte varit i kontakt med vatten sen förra säsongen.

Min semester den här sommaren vart betydligt kortare än jag hade tänkt. Det är kris på jobbet. Med lock och pock om extra betalt kommer jag jobba alla dagar jag egentligen skulle haft semster.

Jag hoppas att jag kommer ha tid till lite fiske trots detta.Nu är det i varmaste laget i alla fall. Men då hade det vart ganska skönt att bara ligga vid stranden med en bok i lugn och ro.

Årets fiskeresa är till ända och det är ett helt år kvar tills nästa. Det känns alltid lite drygt när höjdpunkten på året är över. Men det återstår ju fortfarande en massa fiske på hemmaplan innan säsongen är över.

Efter att vi noga följt vädret på YR såg det ut som om vi skulle få kanonväder under i stort sett hela veckan. På vägen upp regnade det som bara den, men det spelar inte så stor roll när man ändå bara ska sitta i bilen. Kring lunch på onsdagen var vi framme och checkade in. Allihop var vi taggade till max för fiske. Vi slängde snabbt ihop lite lunch och drog sen iväg. Regnet höll i sig under eftermiddagen, men så fort flugorna var i vattnet så högg fisken. Först efter flera timmar märker jag att det fortfarande regnar. Vi fiskar ända till kvällen och styr sen mot stugan och tänder grillan - Nu är det verkligen semersterfeeling.

Hela veckan kommer att präglas av underbar natur, fint väder och bra fiske. Vi får inga rekordfiskar, men inte heller en massa småfisk. Harren håller fin storlek och är mycket huggvillig, mycket mer kan man inte begära. Det enda som man kunde önska var lite fler öringar. Men med extremt soligt och varmt väder är det kanske inte så konstigt att öringen inte var på hugget.

Nu så här när jag är hemma igen känns det inte så lockande att ge sig ut i hemmavattnen, där jag vet var, var enda sten ligger. Men jag antar att lusten kommer komma smygande så sakteliga. Kameran var givetvis med och vad som är mer tur är den med hem igen, alltså inga biltak den här gången.

Här kommer ett litet urval från två fulla minneskort.

[Lite lunch]


[Flugbyte]