Jag har ju pratat om gäddfiske här ett tag. Nu är detta uppdrag genomfört och det med gott resultat. När ii rullade upp mot Furudal låg dimman tät över åkrarna, bitvis uppslukades vi helt i mjölkvita slöjor. Det är något magiskt med dimma tycker jag, och när båten glider ut ur hamnen är det bara spillror kvar.

Efter en kort transportsträcka stannar vi för att göra i ordning spön, ekolod och lite annat. J som är riktigt fiskesugen dänger iväg sin wobbler medan N fixar med ekolodet. Själv tar jag det lite piano eftersom jag vet att det är ganska grunt där vi stannat. Det tar plötsligt tvärstopp i J´s spö. "Bottenapp" säger jag å ler. "Ja det är nog det" säger J. Men plötsigt vaknar något i andra ändan av linan till liv. Först kommer ett par tunga knyckar, sen en jätterusning. Vi skrattar tillsammans över turen till fisk på första kastet.

Det ska visa sig att detta är början på en 20 minuter lång kamp. Gäddan gör flera långa rusningar och vi har för länge sen konstaterat att det är en stor fisk på. Fisken visar sig vid ytan några gånger, men det är för långt borta för att vi ska kunna säga hur stor den är. Första gången vi får se den kommer vi till slutsatsen; vi kommer inte kunna ta upp den i båten. Vi bestämmer oss för att gå i land, vi har en sandstrand bara ett 20-tal meter i från oss. Nu kan vi äntligen börja drilla gäddan in mot land. Efter några fler rusningar är den tillräckligt trött för att landas. J bestämmar att detta är hans livs fisk och han vill inte släppa tillbaka den. För min del är gädda okänligt som människoföda, så för min del hade den gärna fått gå tillbaka.

Den här fisken måste bara vägas och jag hade faktiskt en digital våg i ryggsäcken. Vägningen kommer dock bara ge en ca-vikt, vågen väger nämligen bara till 10 kg. En exakt vikt får vi vänta på tills vi kommer i land igen. Egentligen skulle jag kunna avrunda inlägget här. Det första kastet kommer med inte slås under dagen. Men vi har ju egentligen inte ens börjat fiska. Vi låter båten glida iväg över en spegelblank sjö men våra wobblers på släp efter.

Det kommer bara bli en gädda till, en i lite mer normal storlek för mig. Denna gång är N som får en gädda på 1,5 kg. Det här är också första gången som jag blir helt utan fisk i denna sjö.
När vi kommer tillbaka är det dags för mätning och vägning. Fisken mäter 131 cm och väger in på knappa 13 kg. Vi trodde faktiskt att den skulle väga över 15 med tanke på längden. Den var dock inte så välmatad vilket kanske är en anledning. Avslutar som vanligt med lite bilder tagna under dagen.

Nu har man tröttnat på tjuvfiskare i området kring Stensjön utanför Gryckbo. Hårdare tag väntar nu för den som fiskar olovligt. Den som ertappas utan giltigt fiskekort kommer att bli avhyst och sedan polisanmäld. Vidare kommer även verderbörande att stängas av från fiske i framtiden. Jag tycker att detta är ett bra initiativ av fiskeklubben. De arbeter mycket och ideellt för att folk ska kunna få fiska. När fiskekorten kostar 60 kronor kan jag verkligen inte förstå att folk skiter i att betala. Nej jag hoppas att fler tjuvfiskare faktiskt åker dit. Kankse kan det ändra attityden hos andra som ägnar sig åt detta.

Ännu en plats i bokhyllan skall krönas av ett stycke flugfiskelitteratur. John Gierach, en helt ny författare för mig, men långt i från någon nykomling. Han har skirvit ett flertal böcker om flugfiske men är även kolumnist i Daily times-Call och Redstone Review.

Sex, Death and Fly-fishing ligger nu på bordet framför mig och jag ser verkligen fram mot att läsa den. Jag ska nog spara den lite till vintern närmar sig. Krypa ner i soffan med en kopp kaffe och bara drömma sig tillbaka till sommarens fiske. När snön yr utanför fönstret behöver själen värmas, och vad passar då bättre en kaffe och en bok om flugfiske. Vill man ha lite extra värme kan man göra kaffet irländskt.

Sex, död och flugfiske. Det är vad som rör sig John Gierach universum. Det är livets, stora och eviga mysterier. Frågor, stora och outgrundliga, och kanske är det bäst så, speciellt när man har stått i flera timmar i en flod utan att ha något att visa upp. Men som Gierach kvickt och kraftfullt observerar om fiskelivet, är att resan till destination, och löftet om större öringar och oupptäckta strömmar är oemotståndlig.

Som ni kanske har märkt så har aktiviteten sjunkit en aning här. Det beror på att det enda jag skriver i nuläget är jobbansökningar. Ja jag har återigen blivit uppsagd. Det börjar snart bli en vana. Men det är väl så när man arbetar för Manpower. Jag kan väl säga att det går lite trögt just nu. Det smittar av sig en del på engagemanget för en hel del  just nu. Jag har inte ens haft nån större lust att fiska. Men jag hoppas att saker och ting kommer falla på plats snart. Men det är sannerligen inte lätt att hitta någon vettig sysselsättning i dessa dagar.

Jag ska i alla fall försöka att komma iväg på lite fiske snart. Det finns planer på lite fiske efter höstgädda. Sen ska jag naturligtvis fiska regnbåge. Nu så här på hösten är det, det absolut roligaste fisket. Hade ju hoppats på en tur till Älvdalen också, men med tanke på vattenläget är det inte att tänka på. Just nu tappas det 130m/s vilket är galet mycket. Kliver jag i älven då, får jag nog kliva upp i Borlänge.

Fisket i Lungsöån vart inte riktigt vad jag hade väntat mig. Ån har omtalats på många håll, fisketidningar, forum mm. Den har skrutits upp lite väl mycket om ni frågar mig. Visst den är otroligt fin och har en stor vildmarkskänsla. Det sägs även att det är mycket gott om fisk och att den är mycket huggvillig. Nu kanske vi hade extrem otur, men med sagda förutsättningar borde det gått bättre.

Under hela dagen kunde jag räkna vaken på mina fem fingrar. Det började i och för sig ganska hoppingivande med att Daniel krokar en ganska stor. Tyvärr släppte den lika fort som den krokades. Det var också länge sedan jag gick så mycket under en fisketur. Idag kan jag lova att det känns i benen. Dessutom var markerna riktigt vattensjuka så det var tur att vi tagit med oss vadarna.

Det ska dröja till långt in på eftermiddagen innan nästa livstecken kommer. Jag har för länge sedan gett upp torrflugorna och fiskar med en streamer. När jag tar hem flugan ser jag en plog i vattnet. Sen kommer några korta stötar mot flugan. Jag gör flera kast men utan att fisken gör något nytt försök. Jag byter till en stor svart Wollybugger. När jag tar hem flugan kommer attacken, fisken hoppar upp ur vattnet och slår undan flugan. Nytt kast. Ny attack. Ingen fisk. I det tredje kastet visar sig fisken för sista gången. Inte heller det här fungerade. Det här ska bli det sista försöket och vi vänder hemåt.

Det är frustration men även revanschlust jag känner i bilen på vägen hem. Men revanschen får nog vänta på sig. Det kostar ändå 380 spänn att fiska i detta "berömda" vatten.