Plötsligt händer det...

Välte precis ut en nyöppnad folköl när jag ska ställa ner datorn på soffbordet. Men det är inte det som plötsligt hände, ja i alla fall inte det jag tänkte skriva om. Nej istället har årets första fiskar krokats. Jag tog en tur till tjärnen idag igen, (jag har blivit lite manisk) jag trodde inte att vattnet skulle vara öppet så jag tar inte ens med mig spöt när jag går. Dessutom hade jag bara ett klass 3 spö liggandes i bilen, jag hade inte ens tänkt att det skulle bli nåt fiske. Men till min stora förvåning så har på bara ett dygn all is försvunnit. Jag är dock inte först på plats, vid slogboden sitter två andra medlemmar i klubben och äter korv. De har naturligtvis fiskat och fått två fina regnbågar. Jag kan inte hålla mig, jag måste bara gå tillbaka till bilen och hämta spöt. När jag kommer tillbaka undrar de om jag inte vill ha en korv innan jag börjar fiska. Jag är rätt hungrig så det tackar jag inte nej till. Efter jag svalt det sista av korven går jag till ett ställe där jag vet att det brukar gå fisk. Jag behöver inte göra många kast innan det hugger. Det måste ha vart en liten rackare, troligtvis en av de ettåringar vi satte i, i höstas. Trots att jag har ett klass 3-spö känns den knappt. Hur som helst lossnar den ganska snabbt. Det spelar ingen roll, jag är som ett barn på julafton, jag har kännt fisk, och jag är rätt säker på att det kommer flera. Bara några minuter senare hugger nästa. Nu är det en fullvuxen båge, men även den släpper.

De andra har också fiskat lite mer och krokat en öring. Vi går tillbaka till slogboden för att dricka lite kaffe och snacka lite skit. När de packar ihop och åker hem går jag tillbaka för att göra ett nytt försök. Det har varit ganska sparsamt med vak, men nu har solen kommit fram och detta sätter visst fart på fisken igen. Jag kastar på ett vak flera gånger utan resultat. Det är först efter ett flugbyte som den hugger. Den här lyckas jag landa och kroka lös utan att ens behöva ta i fisken. Flugan sitter helt perfekt i mungipan så det är bara att ta loss flugan så fisken kan simma tillbaka. Det känns helt underbart att ha fått drilla fisk igen. Jag hinner ta två fiskar till innan jag åker hem. Men imorgon blir det en ny tur, då med lite mer anpassade grejer. Tyvärr blir det inga bilder idag, kameran var som många andra bra-att-ha-saker hemma. Men förhoppningsvis kan jag bjuda på lite bilder som bevis imorgon istället.

Kommentarer
Postat av: Jari

Grattis Honken!

Bevis? du är väl en "flugfiskare" sådana brukar väl aldrig fara med osanning.

2009-04-23 @ 00:45:59
URL: http://fiskefeber.blogg.se/
Postat av: Honken

Givetvis inte, en flugfiskare och gentleman kan man alltid lita på :)

2009-04-23 @ 08:24:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0