Idag har man åter igen bevisat för sig själv att man är helt galen när det gäller fisket. Jag och Martin fick för oss att vi skulle åka till en tjärn och prova om vi kunde få nån regnbåge. Efter jobbet halv elva på kvällen sticker vi iväg. Det var naturligtvis kolmörkt ute och regnet hängde i luften. Väl på plats hade det i alla fall slutat regna. Utrustade med pannlampor letar vi oss genom skogen ner mot tjärnen. Det visade sig vara en annorlunda upplevelse att kasta i mörker. Det gick bra men jag hade ingen aning om var flugan landade, snacka om blindfiske. Efter tio minuters kastande hugger en regnbåge på och jag rycker till i hela kroppen. Antagligen är det mörkret som gör det men det kom som en chock och jag är inte alls beredd på det.  Efter lite fumlande med linan känner jag att jag har för mycket slaklina. Det straffar sig naturligtvis på en gång, fisken har hunnit slita sig innan jag hinner göra så mycket. Stärkt av vetskapen att det går att få fisk i detta totala mörker fortsätter vi. Nu är det helt stjärnklart ute och det är en skön känsla att vara mitt ute i skogen. Vi fiskar ytterligare en timme utan att få någonting så vi går till slogboden och tänder en brasa. Att sitta vid en brasa mitt i natten och bara se på stjärnorna är hur avslappnande som helst. Vi sitter och småpratar en stund innan det är dags att åka hem. Den här gången finns inte den frustration över att inte ha fått fisk, inte ens över den jag tappat. Detta var ett skönt slut på dagen efter jobbet.